I really can't stand it when Americans make dumb assumptions about Sweden, or when Swedes make dumb assumptions about the US. I also can't stand it when Americans think that just because I am a foreigner I don't know the first thing about anything. And I really can't stand it when Swedes start lecturing me on what it's like in the US, or when Americans start lecturing me on what "Europe" is like. And I absolutely can't stand some of the most common misconceptions Swedes have about Americans.
I know that the first rule for intercultural relationships is never to take anything personally (that's what I teach my students too), but a person only has so much patience.
Lately I have had enough a couple of times. I am tired of Americans assuming I don't know what a verb is (that happened on Saturday), Americans lecturing me on Swedish food, when all their experience stems from Solvang, the fake Danish town in Southern California (it only happened once, but I can't let it go), and Americans being surprised I know something about New York that they themselves didn't know (that happened last Friday).
I will leave for Sweden next week. I know what will happen. People there will lecture me on US culture, and American life.
I rarely say anything. I can even find it interesting sometimes, how people react and what they think. But right now I am tired of it.
I am sure every bicultural person has these experiences. It comes from the situation, from having two homelands and from being stuck in between.
-- Thanks. I feel better now.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
6 comments:
Åhhhh, ahhrg, jag vet PRECIS vad du menar! När vi var på en kräftskiva i Sverig för några år sedan satt en kille och berättade för min amerikanske make hur USA funkar. Min snälla make sa inget. Till slut kunde jag inte hålla mig längre och sa syrligt, syrligt att vi hade hört nog nu om hans otroliga insikt av fem dagar i New York och tilade att eftersom min make hade befunnit sig i Sverige längre än denna snorvalp hade befunnit sig i USA så kanske han skulle fråga min make lite om hur Sverige fungerade. Jo, jag veeeet det var varken rätt eller snällt sagt men fulla svenskar på en kräftskiva...öööörk.
Ja, så är det. Men det är något jag aldrig talar om. Det låter gnälligt och överkänsligt.
Men egentligen handlar det om något djupare: om en brist på grundläggande respekt och förmåga att se den andra personen. Personligen tror jag att jag får en mini-chock varje gång jag inser att folk faktiskt inte tänker på vem jag är eller vad jag kan tänkas ha varit med om.
En annan sak jag stör mig på, det är alla som anser sig leva i det bästa landet, med det bästa systemet, bäst av allt...
Först pratar du med svensken i telefon på morgonen som uppriktigt och ärligt tycker och säger att tack och lov jag är född och får leva och bo i Sverige. Vilken lottovinst. Världens bästa land. Sen en stund senare pratar du med Finländaren som säger Tack och lov jag kan bo i det bästa landet i världen, Finland. Sen ytterligare en stund senare går du ut på lunch med en amerikan som uppriktigt och ärligt säger, tack och lov jag är amerikan och kan leva i det bästa landet i världen.
Ähum, tröttsamt var ordet. En av de bästa erfarenheterna och insikterna jag fått som invandare är kanske att det finns inget bäst/sämst, det finns inget enda perfekt land eller system att leva och verka i. Det finns många bra istället. Det är skönt att vara mer nyanserad i sitt sätt att se på saken.
Och alla tycker att om bara alla andra gjorde som de, vore alla världens problem lösta...!
När vi bodde i Sverige stötte Jeff ofta på folk - läs förnumstiga svenskar - som gärna ville berätta om allt som var fel och uselt i USA. Han upphörde aldrig att förvånas över vad folk kunde kläcka ur sig, vare sig de visste något om USA eller inte, vare sig de ens varit där någon gång eller inte. Jag håller alldeles med Anne, något man verkligen lär sig av att bo i flera länder är att det finns för- och nackdelar med alla länder och alla system och dessutom, att det tar tid att lära känna ett nytt land. Hoppas du får en härlig Sverigeresa!
Tack ing! Läste just om sluttampen av din resa. Ja usch.
Post a Comment